.

Jag är totalt utmattad just nu. Min älskade unge har en jobbig period med mycket trots och vilja. Han är lika viljestark som sin mor och det är så svårt att hantera, för man vill ju inte radera bort allt! Det är bra att ha en stark vilja, det har alltid min pappa låtit mig ha. Men själva trotsdelen, att han tror att han bestämmer, det är det som inte är bra. På förskolan skriker han bara vid maten och igår fick vi hämta hem honom för att han inte kunde sluta gråta. En av fröknarna hade teorin att han är så intelligent, så det rör sig massor med saker i hans hjärna. Och det vet jag, att han är smart. Vi måste utveckla och aktivitera honom hela tiden, köpa nya svåra pussel osv.

Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera allting, det är jobbigt att gå igenom det mesta själv. Jag har ju André som är en helt fantastisk pappa till Adrian. Men i övrigt har vi inte så mycket kompisar där vi bor och det gör att jag längtar hem extra mycket till Ludvika. När jag vet att jag har stöd från så himla mycket kompisar där. 

 

Själv har jag mycket att göra, två skoluppgifter i historia och religion som ska vara klara nästa vecka. Jag har även ny innevecka på måndag, då vi avslutar den här kursen och börjar en ny kurs på onsdagen. I helgen väntar först Takida med Andrés familj på fredagen och dop för Charlie på lördagen, då jag ska sjunga. 

 

Min glada, spralliga, busiga, viljestarka kille <3