Förlossningsberättelse

Ja vad ska man säga. Vi lever i vår egen lilla bubbla här hemma, därför jag inte har varit så engagerad att svara när folk skriver och ringer. Men det kanske ni förstår. Jag ska sakta men säkert börja höra av mig nu. Jag kan liksom inte sluta titta på miraklet som ligger här bredvid mig. Han är så underbar och har dom gosigaste kinderna i världen. Det går inte att beskriva hur underbart det är. 
 
Förlossningsberättelse:
Som ni har läst så började värkarna i söndags klockan 5 på morgonen. Hela dagen skiftade det mellan 15 minuter och 4 minuter. Klockan åtta på kvällen, ringde André till förlossningen och vi fick åka in. När vi kom dit fick jag superont och började spy. Så rätt vad det var hade dom bytt kläder på mig, stuckit massa nålar i mig och tagit in en säng till André. Dom pausade mina värkar under natten så att jag skulle få sova, för att jag var så utmattad. 
Dagen efter kom förlossningsarbetet igång på riktigt 07:00 och jag var då 4 cm öppen. Vid halv nio fick jag sterila kvaddlar. För er som inte vet vad det är så är det sterilt vatten som sprutas in under huden, det gjorde galet ont när som sprutade in det, men det fungerade bra. En stund senare fick jag lustgas som också fungerade bra. André var ett superbra stöd, så himla lugn och omtänksam. Inte för att jag kommer ihåg så mycket. Kommer inte ens ihåg att André hade lovat mig ben&jerrys glass, som tur var hade han själv inte glömt det, så han köpte det idag ;) Halv tolv fick jag börja krysta och det finns väl egentligen inte så mycket att säga om det. Jag försökte fokusera mer på att ta i än att skrika. Så jag blundade och var så tyst jag kunde vara när jag krystade. Höll emot och tog i med armarna också, den träningsvärken som jag har idag har jag aldrig haft. 12:05 var han i alla fall ute och fick ligga på mitt bröst. Alla känslor kom på en gång och jag började gråta, han var så himla underbar. Han vägde 3575 gram och var 50 cm lång, vår Adrian Juhani Maximus <3 
 
Vi fick åka hem samma dag. Vi skulle nämligen fått dela rum med några andra och jag kände att jag ville spendera första natten med min familj ensamma. Dessutom var jag pigg och mådde bra efter förlossningen, barnmorskan sa själv att jag såg så fräsch ut. Jag är inte direkt den som oroar mig, jag känner liksom att jag och André kommer känna av vad som är bäst för våran son. Så 8 timmar efter födseln fick vi åka hem.
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Hej

Kollade på din gissnings lista några inlägg ner, snacka om att Antonia var läskigt nära, rätt på dag, längd och pyttelite ifrån vikten!

Grattis till prinsen!

2014-09-05 @ 00:51:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0