.

Väldigt irreterande dag. Jag märker att det mesta jag gör är att klaga.
Men varför tror folk att dom förstår mig när dom egentligen inte förstår
ett piss? Och det är väl inte mitt fel att jag har så himla mycket med
konfirmationen, dansen och sälja saker till klassresan ? Det är ganska
 mycket skillnad  på dig och mig, fast vi är samtidigt så himla lika. Men
 skillnaden är att jag har mycket att göra. Du säger att du kan träffas
men du kommer aldrig, du ringer inte ens och säger att du ska göra
 något annat, så där sitter jag och väntar på dig i flera timmar, när jag
egentligen kunde hittat på något annat. Hur tror du att det känns ?

Och en annan sak som är ganska patetisk är att folk säger att jag är så
 vuxen och leker morsa. Jag bryr mig bara om dom jag tycker om, och
på lektioner säger jag inte till folk för att det ska hjälpa dom, jag säger
till dom för att jag vill ha arbetsro. Och mina närmaste vänner bryr jag
mig så himla mycket om så det är väl en självklarhet att jag hjälper
dom när dom är ledsna eller behöver hjälp. Om du tycker jag är för
vuxen kanske det bara inte är du som växt upp än ? Och dessutom så
är jag bara seriös när jag behöver vara det, annars är jag världens
fjantigaste människa :) Du känner inte mig överhuvudtaget.

amanda